Igår var Alfred lite hängig och trött hela dagen, och inte alls lika energisk som vanligt. Så han fick stanna hemma med mej idag.. ingen ide att gå till dagis om man inte riktigt orkar leka ju!

Medan de stora barnen var i skolan packade jag ner Agaton i vagnen, lastade på Alfred och tog Malte med på en långpromenad! Härligt! Trodde jag....

Jag blir helt förstörd på den hunden ibland! Han KAN verkligen inte gå fint i koppel!! Blir tokig! Det ska slitas, dras och slängas fram och tillbaka. Att gå med kopplet slakt är tydligen helt omöjligt! Får, utan överdrift, säga åt honom _minst_  var 10:e meter! Och när han äntligen går skapligt fint, får han plötsligt för sej att slänga sej handlöst ut åt sidan! Livsfarligt! Både jag och vagnen höll på att hamna i diket flera gånger idag!

Agaton var heller inte riktigt i fas... han brukar alltid somna så gott i vagnen, men inte idag. Jovisst somnade han, men han vaknade en gång i kvarten ungefär och skrek! Verkligen skrek! Halvt hysteriskt! I typ 5 min, innan han somnade igen... och så höll han på.

Alfred var däremot glad och nöjd! De första 20 minuterna... Sedan skulle han gå själv! Skulle hålla hunden! Skulle åka vagnen! Skulle INTE åka vagnen! Skulle ingenting, utan bara stå still mitt i vägen! Skulle KÖRA vagnen! Skulle gå åt andra hållet! Osv, osv, osv.. naturligtvis akompanjerades varje "skulle" av ca 10 minuters vacker, öronbedövande skriksymfoni!

Så tillslut skrek Agaton av övertrötthet, Alfred av ilska och jag av ren desperation (och smärta... hade verkligen blåsor i händerna när vi kom hem av allt koppeldragande.. trots handskar! )  LJUVLIGT!!

Väl hemkomna, efter nästan 2 timmar, fortsatte Agaton sin aria... han skrek nästan 3 timmar, med bara korta avbrott!! Stackarn...

Alfred blev däremot en riktigt glad och go kille igen, när han hade fått ur sej alla agressioner, fått i sej lite mat och slappat en stund i soffan framför playhouse. Och Malte däckade i sin korg... det är jobbigt att vara olydig ju! ;-)

När de stora barnen kom hem gick jag fortfarande omkring och försökte lugna en ledsen Agaton, så Sandra och Samuel fixade lite mellanmål till sej och Alfred! Mina duktiga, underbara ungar!!

Såsmåningom lugnade sej även Agaton, och somnade gott i sin säng. Så när Fredrik kom hem hade lugnet lägrat sej, och kvällen blev riktigt mysig, med glada goa ungar!

I morgon är det Fredag!! Blir kanske en sväng till FC på förmiddagen för att aktivera Alfred lite..

På begäran kommer här några fle bilder på vaggan.  Helt nöjd är jag inte... Bebisansikten är jättesvårt att modellera tycker jag. Ja, modellering över huvud taget, faktiskt...

Många har ju formar för ansikten... tror jag måste skaffa mej en sån!

När jag äntligen fått till ett ansikte som såg ut som ett ansikte, och inte en manglad fågelskrämma, så blev det självklart för stort. Men det fick gå ändå!

Suddig bild... Jag tänkte spara vaggan som minne, så jag skrev dopdatumet på baksidan. Få se om den håller så länge ;-)