Jag är så off nu...

Att blogga ligger någonstans runt plats 735 på min "att göra" lista.

Försöker mest hålla vardagen flytande och inte låta min, för tillfället ganska negativa, inställning prägla familjelivet i alltför stor utsträckning. Det är ju liksom bara att bita ihop ;-)

Jag vet att jag en vacker dag kommer känna mej lika glad, positiv och lycklig igen, som jag egentligen är även nu. Bara det att jag inte ORKAR just nu!

Sållar hårt bland alla måsten, men känner mej helstressad ändå. Skulle helst vilja gå och lägga mej och bara göra ingenting (på sin höjd läsa en bok eller tolv) i tre år eller så... Iallafall känns det så. Men egentligen vill jag ju inte alls det! Jag vill leka med barnen, göra storkok, laga Agatons första barnmat, baka bröd och bullar, flytta och fixa iordning Sandras och vårat sovrum, vårstäda, märka upp kläderna inför bytardagarna, städa förrådet, läsa sagor, åka till IKEA, mysa i soffan, lägga upp mina traderaauktioner och se dem gå superbra så jag får in massor av shoppingpengar! Shoppa för mina shoppingpengar ;-) Umgås med mina vänner och göra tittägg!

Men jag har släppt på ambitionerna och minskat mer till en ganska mycket kortare lista som gäller Mars ut... Mysa, gosa och umgås med barnen och Fredrik står högst. Och mat måste de självklart få. Vardagstvätt och städ kommer jag heller inte undan. Märka kläderna inför bytardagarna bör jag ju iallafall fixa innan helgen... för sedan är det ju inte så stor ide ;-) Och traderalistan SKA upp senast i morgon!! Och mina vänner måste jag träffa om jag inte ska gå under helt.

Ja, ja... snart är det vår! Idag är det snöstorm...

Undrar om min dator kommer bli frisk någon gång, så jag kan lägga in alla nya bilder och fixa med tackkorten från dopet? Eller om den är utom all räddning och jag istället blir utan dator tills vi vinner på lotto och kan köpa mej en ny... en vit... vilket aldrig lär hända, eftersom vi inte spelar på lotto! Så jag lär sluta som en datorlös, deprimerad surkart utan socialt liv och totalt isolerad från omvärlden.

 Hmmm... det där lät inte bra... Om man har kontakt med största dele an sitt sociala nätverk via internet, HAR man då ett socialt nätverk, eller har man bara skapat sej ett fiktivt umgänge som bara existerar i caaaiiiberspäjs???

over and out

Vi har en hund.

En urmysig, tokrolig, genomsnäll hårboll.

Han finner sej i barnens påhitt och tuffa tag utan att blinka.

Han är alltid glad och vill gäääärna pussas.

Han överfaller alla besökare med kramar, tassar och sjutton kilo hår!

Han charmar alla.

Men han är den värsta ögontjänare man kan tänka sej!

Dagtid ligger han gärna i sin korg, lugnt och stilla. Han hoppar aldrig upp i soffan och knycker inte ens den där kvarglömda smörgåsen på soffbordet. Lugn, harmonisk och lätthanterlig.

Sedan kommer nätterna. Då ligger plötsligt en smutsig vovve i vita sofforna, i barnens sängar eller på Agatons lekfilt. Så på natten är vi tvugna att stänga alla dörrat och blockera öppningen till vardagsrummet med diverse möbler och grejjer. För inte nog med soffan... skulle det möjligtvis finnas minsta smula av något ätbart på bordet måste man naturligtvis ta det! Även om man på vägen välter ner diverse tidningar, vaser och ljusstakar. Och vem vet, de där värmeljusen kanske faktiskt är goda denna gången! Inte det? Nehej.. då lämnar vi söndertuggade, små stearinflisor i soffan, på golvet och i minis vagn!!

Våra vovve tycket INTE om att vara ensam. Eller ja... egentligen har han nog inte så mycket emot själva ensamheten... det är nog själva grejjen att inte få följa med som svider! Så hur lugnt och skönt han än ligger i sin korg och sover när man går ut genom ytterdörren, hinner men inte vara borta många sekunder innan hundrackarn har kollat igenom huset på jakt efter hyss!

Han välter ner disk från diskbänken, välter ner alla kuddar utr sofforna, stjäl ALLT som möjligtvis går att ära på köksbänkar, bord och överallt annars!!

Han har bl.a ätit upp/stökat ut i hela huset ett kg nötkött, två limpor bröd, en hel påse musli, två tittägg, tuggat sönder två spritspåsar med grön kristyr, med tillhörande tyllar och kopplingar o.s.v

Nu senast gick jag och lämnade barnen på dagis. Vovven sov så gott i sin korg, så jag hade inte hjärta att väcka honom för att stänga in honom, för de 10 minuterna det tar.

När jag kom tillbaka såg köksgolvet ut såhär:

 Låt mej förklara. På bilden ser ni alltså en av tre skålar, som när jag gick stod kvar på bordet efter den snabba frukosten. Dessa låg nu alla tre på golvet, varav den ena trasig. Tillhörande skedar var naturligtvis också där. Muslipåsen var plötsligt tom.

Pappersskräpet låg i soppåsen när jag gick, men tydligen hade vi inte stängt skåpet ordentligt.

Efter att ha slickat och klafsat i sej fil och musli, så golvet var riktigt kladdigt, tyckte han tydligen att den fina, röda oöppnade kartongen på bänken såg bra ut. Och han lyckas verkligen inte bara öppna kartongen, utan även bita sönder båda foliepåsarna så mängder med vitt, dammigt ersättningspulver (som ju kostar nästan gratis :-S ) fastnar på det redan kladdiga golvet. Sedan försöker man slicka i sej drivorna.

Behöver jag säga att det satt FAST på golvet???

Så! Finns det någon dogwhisperer där ute??? VAD GÖR MAN!!!???? HUR får man honom att sluta med dessa dumheterna? Det är ju inte lätt att punktmarkera när alltid ser till att vara ensam hemma först... HJÄLP!

Inte långt kvar till våren nu! Så skönt! Är mer än lovligt trött på vinter! Jag vill ha sol, och varmt! Och jag vill vara FRISK!!!! För inte blev jag frisk förra veckan, som jag trodde... nejdå.. än hade jag visst inte fått nog, tyckte någon...  För natten till i lördags blev nästäppan värre igen, och värken tilltog... en härlig bihåleinflammation!

Nåja.. jag ska väl inte klaga. Jag står ju iallafall på benen nu! :-)

Och helgen var fulltecknad, intensiv och riktigt, riktigt trevlig!!

I Lördags hade jag semester! Jag och Tove gick upp äckligt tidigt för att vara lördag, och tog tåget till GBG. Där väntande solsken, värme, trevliga människor... och en fullmatad baby och barn-mässa!! Superkul!! Massor av ungar, men inga var mina! Jag bahövde inte byta en blöja, torka en snorig näsa eller skaka en endaste flaska välling på hela dagen! Däremot fanns det massoe av roliga barnkläder till fyndpriser, som bara skrek efter att bli köpta!

När våra huvuden och armar inte orkade med mera shoppande, ville magarna ha sitt. Sushi till lunch/middag var inte fel alls. Och sedan blev det en skön promenad i vårvädret tillbaka till stationen och lite kaffe innan tåget tog oss tillbaka till verkligheten.

Tåget, ja... det var ju en trevlig historia i sej. Helt fullbokat. Lördag kväll. Fulla ungdomar trängdes med övertrötta småtelingar och svettiga pensionärer. ÖVERALLT!! De stod i gångarna, satt på armstöden, och hade sälert legat i bagagehyllorna om de fick plats!! Av detta märkte vi dock nästan inget... Tove hade ju som vanligt snokat upp ett suveränt specialpris, vilket gjorde att vi kunde åka 1:a klass billigare än 2:a!! Så där satt vi och vräkte oss i våra fotöljer tillsammans med de övriga 3 1:a klassresenärerna! Dessutom med gratis kaffe ;-)

Men hur skönt det än är att åka bort, kan man ju inte annat än att längta lite efter sina prinsar!

Söndagen tillbringade vi i bilen... typ. Två småpojkar på solskenshumör, F och jag. Först veckohandlingen. Gick riktigt smidigt! En korv i magen efteråt, och sedan bar det iväg till Linda, för att inspektera den alldeles nya, underbara, söta (lägg till alla andra superlativ du tycker passar här: _____________) lilla dottern!! GULL!!!

Därefter invaderade vi Tove och hennes familj, eftersom vi hade lyckats förväxla en påse efter gårdagens shopping. Barnen lekte lite, och vi drack kaffe. Najs.

In i bilen igen och vidare till nästa kaffebord. Mattias fyllde år, och bjöd på fika i nya huset. Riktigt trevligt hus! Men en del omtapetsering skulle det inte må dåligt av! Alfred busade loss med syskonen ordentligt, när de förevisade honom alla skrymseln men kunde springa runt i.

När äntligen vi var återbördade till hemmer och lugnat lägrade sej, var man faktiskt ganska mör!! Blev mest soffslappande den lördagkvällen.