Jag har varit sjuk. På riktigt!! Sjukare än jag någonsin varit förr. Det var inget kul.

Jag är fortfarande inte frisk, men kan iallafall äta, orkar duscha och är HEMMA!! För de senaste två veckorna har tillbringats på sjukhus. Med dropp, i.v antibiotika och massor av smärtlindrande sprutor!

Det som jag trodde var ett vanligt gallanfall, visade sej nämligen ha utvecklats till en akut pankreatit! (inflammation i bukspottskörteln). Och jag, som tidigare trott att gallsmärtan är den absolut värsta jag skulle vara med om, fick tänka om. Fy satan h*vete, vad ont jag har haft!!! De stunder när smärtan inte varit överväldigande, har istället smärtlindringen gjort mej trött, vimsig och luddig i huvudet. Men det var ju en riktigt skön känsla i jämförelse.

Har levt på dropp i 1½ vecka. Inte ens vatten fick jag dricka... vet ni hur beroende man kan bli av isbitar?? DET fick jag nämligen suga på. Gott, gott!! Iallafall den första veckan... sedan började man tröttna ganska seriöst.

Tydligen hade jag en riktigt kraftig, allvarlig pankreatit... har förstått i efterhan att läkarna var riktigt bekymrade ett tag, innan värdena började vända. Och nog känns det i kroppen. Har fortfarande ganska ont i magen, men nu mera som en hanterbar molvärk. Behöver bara ta smärtlindring nattetid. Och jag är extremt trött. Orkar inte gå några längre sträckor. Trappan känns oövervinnerlig, och sova middag ett par gånger om dagen är ett måste!!

Men sedan igår är jag hemma! Jag kan sitta som en liten pöl i soffan och låta mina underbara ungar klättra på mej. Jag kan krypa nära min älskling och känna hans armar om mej. Jag kan skratta och prata med mina nära och kära... och jag njuter!!!

Det mest underbara var natten. Jag har sovit i min egen säng! Ingen hård, platt madrass, ingen varm, svettig plast... och så massor av kuddar!! Och sovit har jag gjort! Hela natten!! Så bra har jag inte sovit på två veckor.

Jag är sjukskriven en månad till. Läkaren trodde det behövdes för att kroppen ska hinna återhämta sej ordentligt. Och jag tror jag håller med.

Nu ska jag äta lite frukost. Med betoning på lite... för efter så lång tid utan någoting i magen, får det inte direkt plats några mängder ;-) Men jag jobbar på det också!

Det dröjer nog inte innan livet är tillbaka i sina vanliga gängor igen... längtar!!!

 

EM

8 juli 2009 13:29

Hej. Snubblade in här när jag googlade. Jag gjorde operation den 13 maj 2009 och skulle ta bort gallblåsan. TYvärr skadade de gallgången under operationen så istället för titthålsoperation fick de öppna och istället för att jag skulle få åka hem dagen efter så fick jag vara kvar totalt 11 dagar på sjukhuset. Vet vad du menar med smärta. Födde barn för ett år sen och trodde aldrig jag skulle behöva uppleva en sån sån smärta igen. Efter operationen var det garanterat inte förlossningen som var värsta jag varit med om.

Jätteintressant att läsa din historia.
Skulle bli glad om du ville höra av dig. Jag har fortfarande jätteont i gallan och är sååååå trött och seg. Vore kul att bolla lite med nån som varit med om liknande för att följa utvecklingen.

//Ewa-Marie (marie_6665@[no spam].com
Du skriver bara hotmail där det står [no spam]. Jag vill inte ha spam nämligen, därför skriver jag inte ut hela adressen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är svårt att blogga ibland.  Speciellt när det är så mycket som händer men som man inte KAN blogga om!! Av olika anledningar.   Vi har ett nytt extrabarn här. Jättekul! Upptar mycket tid och engagemang, men känns SÅ meningsfullt! Det ger ...

Igår var det så luciafirande på dagis. Det är nionde gången mina barn är med i avd.2´s luciatåg, ochdet är alltid lika mysigt!! I år var det ju då Alfred och Agaton som stod för stjärnglansen. Två stiliga stjärngossar, minsann! Och Alfred sjöng...

... är inte en värst rolig blogg alls! Men ni får hålla tillgodo ett tag ändå. För det jag just nu har att välja på är att blogga utan bilder, eller inte blogga alls!   Våran kamera har blivit knäpp och laddar ur batterierna efter en halv min...

Nej men, hörrni.... börjar det inte bli dags att skaka liv i den här gamla bloggen igen?? Jag lovar ingenting. Garanterar inte inlägg varje dag. Men kanske iallafall något litet då och då? Här stundar nämligen nya tider! Den 24:e Januari blir...